Per Wästberg:
Återuppstånden Almqvist kritiserar samtiden

I en ny roman blåser författaren och diplomaten Ingemar Lindahl liv i Carl Jonas Love Almqvist – och placerar honom i 2020-talets Sverige. Det blir en sinnrik odyssé där en svunnen romantikers blick fångar tidsandan 2023.

En roman på 600 sidor, utgiven av det emellanåt kritiserade hybridförlaget Ekström & Garay, lär knappast bli recenserad. Men ”På besök från evigheten” av diplomaten och författaren Ingemar Lindahl är värd att uppmärksamma.

Den som återvänt är Carl Jonas Love Almqvist. Från sin fattiggrav i Hamburg har han i slitna gångkläder, häpen över omvärldens förändring, tagit sig med tåg till Malmö och vidare mot Stockholm i bil, körd av en sällsynt obehaglig islamist, knarkkurir och vapensmugglare och hans älskansvärda syster Tomara (Tintomara) som förtrollar både män och kvinnor och söker uppehållstillstånd, fast hennes döende mamma är en svensk dansstjärna.

Finessen med boken är Loves perspektiv på det svenska samhället 2023. I Stockholm är det mesta nytt sedan hans flykt 1851. Människorna är absorberade av sina svarta fickdosor och passerar som i ett skuggspel. Han gör sig hemma på Lady Hamilton i Gamla stan och har gott om pengar sedan han växlat en bunt dollarsedlar från sin vistelse i USA till en fabulös växelkurs. Syftet med hans återvändo är att i domstolen få upprättelse för att ha giftmördat och förskingrat. Professor Stig Jägerskiöld är ett huvudvittne.

Love får hjälp av en advokat, en litteraturkunnig servitris på hotellet och UD-tjänstemannen Wille Swedenborg som utlånats till Försvarsmakten. Denne har återupplivats efter en bilolycka av en professor Mobius (namnen hänsyftar alla på Almqvists verk).

Love har den skarpaste iakttagelse av hur människor inreder sina hem och hur inte minst unga kvinnor klär sig och pratar sinsemellan. Med ögon och öron från 1850-talet uppfångar han mycket vi sentida tar för givet. Han har en diktares nyfikenhet på alla slags sällsamma företeelser.

Ett sinnrikt flätat intrigmönster sömmas ihop till en bild av Sverige vid en vändpunkt.

I olika trovärdiga episoder rör han sig mellan socialtjänsten, polisstationen, islamska extremmiljöer i Alby, bårhuset på Karolinska sjukhuset, Kronobergshäktet, den kvinnliga biskopen i Stockholm, Akademiens ständige sekreterare, advokatkontor… Här är Lill-Abbe på Bonniers, den diktskrivande diplomaten, den självsäkre dansprofilen på Kulturhuset.

En mondän midsommarfest hos finansmannen Quibeck på Ekensbergs slott, med en boktjuv i biblioteket, slutar i ett fyrverkeri som utlöser lådor med undangömda luftvärnsmissiler avsedda för IS i Syrien.

Ett sinnrikt flätat intrigmönster sömmas ihop till en bild av Sverige vid en vändpunkt. Ingemar Lindahl har en reporters solida detaljkunskaper om samhällets alla tänkbara nivåer. Därtill frispråkiga diskussioner kring kärlek och framtid, liv och död.

Ett motiv är Bokfolket, en underjordisk motståndsrörelse av läsare. De försvarar pappersboken mot regeringens digitalinspektion som avskaffat böckerna i tanke på att digitalismen bättre än vi själva sköter våra liv. Man smygfotograferar bokköpare och stänger antikvariaten vilkas pappersmögel sprider infektionssjukdomar.

Till motståndsrörelsen hör Svenska Akademiens förlupna sekreterare Lotta Lubius som på en försvarshemlig ö i Gryt bevakar en depå av svensk och utländsk litteratur. Nostalgiker får bege sig till Kronobageriet som öppnat ett bokmuseum. Där finns de olika utgåvorna av ”Törnrosens bok”.

Per Wästberg

Anna Laestadius Larsson, Törnrosens triumf
Piratförlaget, 2023
Sophie Sager är mest känd som den första kvinnan som ställt en man inför domstol för våldtäkt och vinna. Hon var författare och föreläsare och en föregångare i den kvinnliga emancipationskampen. En roman om Sophie Sagers liv i Sverige och i USA och hon träffar Fredrika Bremer, Wendela Hebbe, Carl Jonas Love Almqvist, Lars Johan Hierta – var ska hon få stöd i sin kamp för kvinnans rättigheter?

Kerstin Ekman, Min läsning
Albert Bonniers Förlag, 2023
I 24 kapitel förmedlar Kerstin Ekman starka upplevelser som läsandet gett henne från barndomshemmets bokhyllor och Katrineholms stadsbibliotek genom livet. Hon berättar om böcker hon kommit att älska, böcker som vänner, som tröst – och om hur läsa och skriva hör ihop. I flera kapitel dyker Almqvist upp.

Staffan Göthe i Sommar
Som sommarvärd i sommarens Sommar berättade Staffan Göthe om sin väg till teatern från barndomens drömmar. Han uppehåller sig särskilt vid Shakespeare och Almqvist, där Amorina tar främsta platsen.
https://sverigesradio.se/avsnitt/staffan-gothe-sommarpratare-2023

En initierad introduktion till Almqvists tid!

Författaren Gösta Arvidsson, som skrivit en rad kulturhistoriska böcker, har på uppdrag av förläggaren Tryggve Carlsson skrivit en detaljrik bok om Lars Johan Hiertas i huvudsak samhälleliga gärningar. Att följa Hiertas liv i riksdag och press är att erfara den moderna svenska demokratins första grundbultar. Bokens titel beskriver väl dess innehåll: Lars Johan Hierta och hans tid. Då demokratins dörrar öppnades (2021).
Naturligtvis dyker Almqvist upp vid flertal tillfällen på dessa mer än 700 sidor. Han har också ett eget kapitel om bland annat det ständigt återkommande eventuella mordförsöket och flykten. Hiertas och hans relation på många plan inkluderar också olika beroenden till Wendela Hebbe.
Även om inte det biografiska tycks huvudsak i denna bok, så relateras  det privata livet med det offentliga på ett berikande sätt.
Här finns faktarutor om det mesta – allt från ”Besvärs- och ekonomiutskottets förslag till ny näringsfrihetsförordning 1863” till ”Arvet efter Lars Johan Hierta”. Att följa ”slaget” om ståndsriksdagen är en rysare. Där är lätt att förstå att Aftonbladets redaktion måste ha varit rustad med modiga medarbetare.
Pressens betydelse – inte minst Aftonbladets banbrytande verksamhet – under denna tid berättas i detalj med konkurrenter och bataljer. De fantasifulla sätten att vilseleda och dupera motståndare, censur och kung kryddar. Och Aftonbladets ambition att i detalj referera vad som händer i riksdagen väcker ett visst vemod tycker 

Anita Persson  

Klas Östergren, Två pistoler (2021)

Romanen handlar om den landsflyktige hovstallmästaren Adolf Fredrik Munck som på gamla dagar för sin betjänt och kalfaktor berättar om sin tid som kunglig gunstling och hur han ordnade med försoningen mellan kung Gustav IIII och drottning Sofia Magdalena och sitt biträde vid deras fysiska förening. Bland annat reflekterar han över att en viss författare Almqvist har skrivit om hans dotter Johanna Bassi och i boken Drottningens Juvelsmycke omvandlat henne till androgynen Tintomara.

Ulf Durling, Kända nästet, (under utgivning)

Deckarförfattaren Durling har som en av huvudpersonerna i denna roman en något förvirrad prästman som löser en gåta med en försvunnen person. Annars föreläser han gärna om Almqvist och skriver på en essä om ”Svenska ensamhetens betydelse”, men som föreläsare är han mindre framgångsrik än är han löser mysterier.

Verklighetsbild och symbolik

Det realistiska i Almqvists texter har ofta berörts, ibland där det manas fram en motsättning till det romantiska hos honom, men det är kanske inte så oförenliga storheter. Per Olov Svedner, som redan på 1970-talett i en uppsats utredde ”Realistiskt och symboliskt i Det går an” har i år återvänt till temat men vidgat det till att omfatta erklighetsbild och symbolik i några Almqvistverk från Amorina till Det går an. Sara Videbäck säger till Albert, att ”ett fönsterglas är icke, så föraktligt som du tror, Albert”. Vi känner igen Saras röst när hon till synes jordnära, ”realistiskt” och lite förnumstigt ändå snuddar vid symbolernas kraftfält.

Per Olov Svedner, ”…ett fönsterglas är icke, så föraktligt som du tror, Albert”. Verklighetsbild och symbolik i några Almqvistverk från Amorina till Det går an, 2020, 211 sidor. Boken är utgiven på eget förlag och du kan beställa den direkt från författaren:

Per Olof Svedner, Malma Ringväg 39 B, 756 45 Uppsala eller på psvedner@gmail.com.

Pris: 100 kronor plus porto.

Sverige läser!

Det har skrivits många böcker om vad som bör läsas, utifrån vilka böcker som är bäst. De litterära sällskapen i Sverige, DELS, får ofta frågor om sådana lästips men vill inte komma med några ”bör”, utan tipsa om böcker och författarskap som många läsare kan njuta och ha glädje av. Och återupptäcka, böcker som sjunkit in i glömskan i konkurrens med all nyutkommen litteratur. Den här guiden till svensk litteratur, med tips om 1100 böcker under lika många år, upptar så klart även ett flertal texter av Almqvist. Ellerströms 2020. Pris på näthandeln: 80

Krusbärsboken

Krusbärsboken med undertiteln Historia, odling, recept är det mest omfattande verk på ämnet som publicerats på över ett sekel på något språk. Martin Ragnar, forskare, författare och entreprenör (grundare av Kålrotsakademien som främjar den svenska matens kulturarv) guidar oss i krusbärets historia från vikingatiden via Darwin och fram till idag. Dessutom bjuder kocken. DN-skribenten Jens Linder på recept på bland annat krusbärskräm, krusbärsmarinerad strömming, saft, snaps, mjöd och krusbärsmazariner.

Ordfront 2019. (Adlibris 219 kr)

Kärleksinviter i litteraturen av Torsten Rönnerstrand

Torsten Rönnerstrand undersöker hur gestalter i världslitteraturen har gjort amorösa inviter och flörtat efter förmåga, allt från Homeros till Milleniumserien. Även Almqvist får bidra i denna genomgång av raggningens eller förförelsens konst och okonst. Bidraget är förstås Alberts inledningsvis misslyckade flörtande med Sara i Det går an.
Carlssons bokförlag, 2019.

Arimans arkiv av Klaus Müller-Wille

Skriften, 35 sidor, bär underrubriken ”Reflexioner kring editionen av C.J.L. Almqvists amerikanska handskrifter” och behandlar den vetenskapsparodiska tonen som Almqvist håller i dina ”akademiska” texter kring herr Hugo och hans krets. Vitterhetssamfundet, 2019.

Essä
I premiärnumret av tidskriften Essä, nominerad till 2020 års kulturtidskrift, skriver historikern Henrik Berggren, nationalekonomen Jesper Roine, filosofilektorn Christine Zyka och poeten Johan Jönson om essän »Svenska fattigdomens betydelse« (1838) av Carl Jonas Love Almqvist.  Numret är slutsålt, men finns på bibliotek och antikvariat. 2017.

Drottningens juvelsmycke
finns som ljudbok, 2018, uppläsare Anna Godenius, Förlag Sara Egmont och som e-bok på Albert Bonniers förlag. Se Bokbeat

Det går an
finns som ljudbok, 2016, uppläsare Christina Schollin, och som e-bok, båda på Albert Bonniers förlag, se Bokbeat

Amorina eller Historien om de fyra
finns som e-bok, 2015, Albert Bonniers förlag, se Bokbeat

Dronningens Juvelsmykke – nu på norsk
Ivar Havnevik heter översättaren till detta Almqvists storverk och vi kan bara konstatera att bokens sköna, och rikt varierande språk har tagits väl om hand. Förlag Bokvennen 2014.